LANDSHÖVDINGEGÅRDEN


Målningen på bilden är utförd av värmlänningen Paul Piltz 1944. Det är en väggmålning som finns i Hybelejens salong i Karlstads stadshotell. I det gula hörnhuset, kallat Landshövdingegården, finns Kleynes Antikvariat.


Kort historik

Lantmätare Christer Romans karta från 1696 är den äldsta kartan över Karlstad med kvarteren indelade i fastigheter. I hörnet av Hamngatan (nu Älvgatan) och Skutbyggaregatan (Fredsgatan) i kvarteret Almen finns tomten för den blivande Landshövdingegården för första gången utritad.

Karlstad hade vid den tiden bara omkring femhundra innevånare och det är inte troligt att en så perifer tomt var bebyggd med något boningshus. Stadens egentliga bebyggelse var koncentrerad till området mellan nuvarande Sandgrund och Drottninggatan. Under 1700-talet ökade befolkningen snabbt och vid seklets slut hade staden närmare tvåtusen medborgare. Under detta århundrade bebyggdes många tomter, särskilt efter den ödeläggande branden 1719, då i stort sett hela det centrala Karlstad brann ner.


Byggdes efter branden 1719

Borgmästare vid tiden för branden var Leonard Johan Ringer. Hans gård vid nuvarande Norra Strandgatan lades även den i ruiner och aska. Eftersom han vid sin död 1755 bodde i Landshövdingegården var det kanske han som någon tid efter branden uppförde det envåningshus och de uthus som sedermera fått namnet Landshövdingegården.

Stadens borgare höll kor, får och hästar som betade på jordlotter ute på Romstad, Herrhagen och andra ytterområden. Boningshusen inne i staden hade stall och uthus där djuren vistades på vintern och där vagnar och redskap förvarades. Landshövdingegården hade ett stort antal uthus omslutande hela tomten, varav en länga ännu står kvar längs Fredsgatan.

Den utskjutande delen av boningshuset mot Fredsgatan är ett valv, förr använt bland annat som vinkällare. Uthusens sneda vinkel markerar dragningen av den tidigare Skutbyggaregatan, vars namn också påminner om gårdens läge nära stadens gamla hamn vid Klarälven.


Fyra landshövdingar

När Värmland vid slutet av 1700-talet återigen blev eget län flyttade den nye landshövdingen Johan Gustaf Uggla in i gården. Även länets tre följande ståthållare hade sina bostäder i Landshövdingegården. Någon av de två första landshövdingarna byggde på huset med en andra våning, varmed byggnaden fick det utseende den har än idag.

Efter denna epok förvärvades gården 1816 av kamrern vid Wermlands Provincialbank Carl Gustaf Nygren. Näste ägare var häradsskrivaren Olof S Lindmark och efter honom svärsonen, kronofogden Gustaf Mauritz Nygren. Han avled 1899 men hans änka bodde kvar i gården ytterligare ett tiotal år. Barnen Nygren behöll fastigheten till 1929, då den gick ur släkten.


Stefan Johansson

Konstnären Stefan Johansson (1876-1955) bodde i några rum i husets andra våning från 1937 fram till sin död. Många av hans målningar har motiv inifrån bostaden. Välkända är interiörer med lysande lampor liksom porträtt av hans mor sittande i lägenheten.

Han har också målat flera tavlor där älven och Klarabron är viktiga ingredienser. Även här utgör belysning och lyktor, kontrasterna mellan ljus och mörker, väsentliga inslag. Stefan Johansson levde ett asketiskt och tillbakadraget liv med små materiella behov.


Rivningshot

Gårdarna i kvarteret klarade sig tillsammans med Biskopsgården och Gamla gymnasiet undan den stora branden 1865. På 1930-talet var dock husen i kvarteret Almen illa medfarna och man började diskutera en rivning. Hembygdsgillet i Karlstad, med Sigurd Gustavson i spetsen, tog initiativ till att bevara husen. I samband med denna aktion för att rädda området bildades Carlstads-Gillet 1944. På Landshövdingegården har Gillet satt upp en skylt som berättar något om gårdens historia.

För att rädda husen köpte Stadshotellets företagsamme chef Henry Odén i början av 1940-talet de flesta gårdarna i kvarteret. De användes sedan bland annat till personalbostäder för Stadshotellets anställda. 1957 övertogs Landshövdingegården och flera av de andra fastigheterna i Almen av Karlstads stad. Några hus i norra delen av kvarteret liksom en del uthus revs, medan de tre gårdarna mot älven och uthuslängan mot Fredsgatan rustades upp.

En trappa upp i Landshövdingegården har idag kommunen sin representationsvåning. I bottenvåningen huserar Kleynes Antikvariat och Riksteatern i Karlstad. I uthuslängan finns en konsthantverksbutik.

Ovanstående är skriven av Hans Harvig som startade upp Harvigs antikvariat, nuvarande Kleynes antikvariat.

Åter till artikelns början

Första sidan